Psycoach

Psycoach

********************

Positiv psykologi är vetenskapen om vad som skapar optimalt välbefinnande.
Psycoach är bloggen om positiv psykologi. Här kan du läsa om lyckoforskning, positiv psykologi, välbefinnande, kognitionsvetenskap, hjärnan, medvetandet mm.


Prova att göra en 30 dagars lyckoboost! Varje dag läser du om och provar att göra en övning som enligt lyckoforskningen ökar välbefinnandet. Vill du gå direkt till lyckoboostinläggen kan du klicka här. (Börja med #1)

Artikel om Psykologisk Coach-programmet i SvD

ÖvrigtPosted by LinneaM Tue, June 15, 2010 13:01:20
VETENSKAPLIGT. Lycka på schemat. Det är ingen dröm, utan högst påtaglig verklighet för en grupp studenter på Högskolan i Skövde. På det nya treåriga utbildningsprogrammet ”psykologisk coach” står livsglädjen, och hur man kan höja den, i fokus. Metoderna som lärs ut är förstås evidensbaserade.

Hur reagerar du när du drabbas av en motgång eller andra trista händelser? Tänker du att det är typiskt dig – att du alltid snubblar på trösklar, att det negativa som inträffat är kännetecknande för ditt liv och att den yttersta orsaken är att du är dum och hopplös – ja då är du en pessimist.

Optimisten ser motgången som tillfällig, i övrigt är det mesta i livet bra och orsaken förläggs utanför en själv: ”Vilken idiot till snickare som satt in en hög tröskel just här!”

Pilleriin Sikka, som forskar om hypnos, håller en livlig förmiddagsföreläsning om optimism, pessimism och inlärd hjälplöshet på Högskolan i Skövde. Trettio studenter lyssnar noga, ställer frågor och kommenterar. Som tillfällig besökare ramlar jag rakt in i det som är vardag för studenterna på det nystartade utbildningsprogrammet Psykologisk coach.

Här studerar man vad psykologin och neurovetenskapen har att säga om vad det är som gör oss lyckliga (och olyckliga). Sedan är det meningen att studenterna ska kunna tillämpa kunskaperna och genom ”psykologisk coachning” hjälpa individer och grupper att förhöja sin livskvalitet och sitt subjektiva välbefinnande. Detta kan ske privat eller inom organisationer och företag som ser behovet av att kunna erbjuda coachningtjänster.

Efter Pilleriins föreläsning lunchar jag med henne och Sakari Kallio, som är ämnesansvarig för kognitiv neurovetenskap, Monica Bergman, som är programan­svarig för Psykologisk coach, samt professor Antti Revonsuo. Han är den som tog initiativet till det nya programmet, som startade höstterminen 2008. Det märks att lärarteamet är medvetet om att ett sådant program lätt kan få en flumstämpel.

De är måna om att betona att studenterna får en grundlig utbildning om hur såväl det subjektiva medvetandet – tankar, känslor och drömmar – och hjärnan, med dess neurala aktiviteter, fungerar. Och de praktiska färdigheterna som lärs ut är baserade på den positiva psykologins forskningsrön.

Framtida kunder ska alltså kunna känna sig trygga i att psykologiska coacher använder metoder och tillvägagångssätt som är väl beprövade i vetenskapliga tester, vilket inte alla som kallar sig coacher gör. Redan den första kullen psykologiska coacher, som går ut nästa vår, bär stämpeln ”evidensbaserade” – åtminstone ska de använda garanterat evidensbaserade metoder.

– Därmed inte sagt att de nödvändigtvis är bättre på att coacha än coacher som inte är högskoleutbildade. Förmågan att coacha är ju delvis avhängigt personliga egenskaper, säger Antti Revonsuo.

På eftermiddagen har studenterna ”lyckointerventioner” på schemat, alltså olika metoder som en coach kan ta till för att höja välbefinnandet hos sina klienter.

Nere i källarvåningen i hus H (som i Happiness påpekar Antti) finns ett fönsterlöst litet rum där en grupp får en lektion i meditationens konst. Antti Revonsuo ger direktiven: sitt med rak rygg, fokusera på andningen, in-ut, in-ut, släpp alla störande tankar. Snart lägrar sig tystnaden nere i bunkern då alla sjunker in sitt eget medvetandes rymd.

Adam Damani är van vid att meditera. Efter meditationen påpekar han att det är viktigt att hitta en lyckointervention som man trivs med och som man klarar av att göra. Lisa Johansson Durán säger att man inte bör ta till flera metoder på en gång, utan pröva en eller ett par i taget.

På en gräsmatta utanför hus H kastar en annan grupp frisbee. Det är inte frågan om en gympalektion, utan syftet är att studenterna ska komma in i och försöka förstå ”flow”.

Begreppet flow myntades av psykologiprofessorn Mihaly Csikszentmihalyi och står för ett angenämt psykiskt tillstånd som man kan uppnå genom att ägna sig åt en verksamhet med tillräcklig uppmärksamhet. Uppgiften får inte vara för svår, men inte heller för lätt. Därför tyckte Antti Revonsuo att frisbeekastande kunde vara en lämplig övning.

Studenterna börjar med att kasta en frisbee mellan två personer. Sedan ska de öka svårighetsgraden stegvis: längre avstånd, kortare intervaller, bilda en större grupp med fler frisbees i luften samtidigt och så vidare – utan att någon frisbee ska landa på marken.

Var går gränsen för vad de klarar av? Vad känner de vid varje steg och då de är i närheten av denna gräns? Flera studenter rapporterar att de blir uppslukade av leken då de kastar på gränsen av sin förmåga. Onödigt tänkande upphör och de mår gott.

Varför väljer man ett sådant här studieprogram?

– Jag tycker den positiva psykologin är väldigt inspirerande. Jag vill sprida detta till fler, på ett konkret sätt, säger Johanna Berg.

– För mig var det tvärtom, säger Anton Hallin. Jag började här för att må bättre själv.

Klara Andreasson, som är andra­årselev och alltså tillhör den första kullen av psykologiska coacher, hade redan läst till ”hälso­coach” på en folkhögskola innan hon påbörjade sin utbildning på Högskolan i Skövde. Hon ville gå vidare och bredda sina kunskaper.

– Jag är väldigt nöjd. Den stora skillnaden mot folkhögskolan är att här får vi en bra vetenskaplig grund att stå på, både vad det gäller teorier och metoder.

En annan andraårselev, Erik Nordgren, hade påbörjat ett besläktat studieprogram på Högskolan i Skövde – Medvetandestudier – innan han sadlade om och bytte till programmet Psykologisk coach.

– Det mer teoretiska programmet Medvetandestudier, där man studerar medvetandefilosofi och neuropsykologi, var väldigt intressant och spännande, men jag ville ha något som var mer praktiskt användbart. Det här känns jättebra.

Både Klara och Erik har fått pröva på att coacha andra, under handledning. Klara Andreasson berättar att man börjar med den kanske självklara frågan: Vad vill du ha hjälp med?

– Coachning fungerar bara om man valt att söka sig till en coach frivilligt, därför att man tycker att man behöver det. Och syftet är förstås inte att man ska gå omkring och vara glad jämt, utan att man ska få verktyg för att kunna skapa sig ett bättre liv.

Anders Haag

Källa





  • Comments(3)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Sofie Sun, September 05, 2010 05:32:36

Va kul att få lära sig mer om din utbildning! Men:Optimisten ser motgången som tillfällig, i övrigt är det mesta i livet bra och orsaken förläggs utanför en själv: ”Vilken idiot till snickare som satt in en hög tröskel just här!”

Skulle inte en optimist snarare säga "Hoppsan, nu måste jag vara mer uppmärksam, vilken tur att tröskeln fanns här som påminnelse!" Just nu har jag blåmärken och skrapsår precis överallt för vinklarna här är inte som hemma och jag snubblar och ramlar hela tiden för jag tittar så fascinerat på allt jag ser här. Men det kan ju inte vara så att samtliga plattläggare och arkitekter i Thailand är idioter?

Känns inte alls optimistiskt att klaga på hantverkare, eller har jag gått vilse i begreppen?

Posted by Linnea Sat, July 10, 2010 15:27:41

Hej Cat, kul att du gillar bloggen! Det är verkligen väldigt spännande utbildning. Jag kommer föreläsa, skriva (artiklar och så småningom även böcker) och coacha.

Posted by Cat Thu, July 08, 2010 20:10:08

Tack för inspirerande läsning! Låter som en jätteintressant utbildning, vad siktar du på att jobba med efter examen?