Psycoach

Psycoach

********************

Positiv psykologi är vetenskapen om vad som skapar optimalt välbefinnande.
Psycoach är bloggen om positiv psykologi. Här kan du läsa om lyckoforskning, positiv psykologi, välbefinnande, kognitionsvetenskap, hjärnan, medvetandet mm.


Prova att göra en 30 dagars lyckoboost! Varje dag läser du om och provar att göra en övning som enligt lyckoforskningen ökar välbefinnandet. Vill du gå direkt till lyckoboostinläggen kan du klicka här. (Börja med #1)

Finns jag utan du?

ÖvrigtPosted by LinneaM Mon, October 19, 2009 13:09:53
I senaste numret av tidningen Leva läser jag en artikel om "Livets viktigaste frågor", där dessa diskuteras kort utifrån olika filosofiska aspekter. En av frågorna är "vem är jag?" och resonemanget kring frågan avslutas med orden "Eller är det så att vi människor speglar oss i varandra, och därmed blir någon? Jag blir jag för att jag förstår att du är du!"

Detta fick mig att fundera på om ett medvetande kan existera självständigt. Kan jag förstå, eller ens uppfatta, mig själv utan något att jämföra med?


Senare läser jag i The New Yorker om isolerad ensamhet och dess påverkan på människor. Artikeln handlar om människor som isolerats i krig och gisslansituationer under längre perioder, vilket de beskriver som betydigt värre än fysisk tortyr. Studier på krigsfångar har visat att långvarig isolering kan orsaka lika allvarliga skador som fysiska hjärnskador. Människor är beroende av sällskap och sammanhang, inte för att det är trevligare eller mer praktiskt så utan enligt artikeln i The New Yorker för att "simply to exist as a normal human being requires interaction with other people".

Så kanske går det inte att existera ensam? Vad tror du?


  • Comments(1)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Stefan Wed, October 21, 2009 12:56:22

Jag tror kontrasten blir otroligt stor för många. Det är nästan omöjligt att själv helt distansera sig från sin mänskliga omvärld. Hur ska man få mat och kläder? Varje räkning man betalar kräver en slags interaktion med andra, även om det går via ett datorgränssnitt. Även om man tar en skogspromenad så träffar man bergis på en bit skräp, lite asfalterad väg eller kanske en joggare - något som påminner om att här finns andra människor.

Att gå från det till att t.ex. bli isolerad mitt på en öde ö som ingen människa rört tidigare, är ju som att byta liv i ett trollslag. Klart man kan bli galen av det. Är man mer van vid ett mer tillbakadraget liv så tror jag det är lättare att finna ro även i en isoleringscell. Själv skulle jag nog ha svårare att hantera ovissheten än isoleringen, om jag t.ex. blev kidnappad. Hur länge får jag sitta där? Kommer jag att törsta ihjäl? Kommer de att skjuta mig imorgon? Vad händer med mina nära och kära? O.s.v.