Psycoach

Psycoach

********************

Positiv psykologi är vetenskapen om vad som skapar optimalt välbefinnande.
Psycoach är bloggen om positiv psykologi. Här kan du läsa om lyckoforskning, positiv psykologi, välbefinnande, kognitionsvetenskap, hjärnan, medvetandet mm.


Prova att göra en 30 dagars lyckoboost! Varje dag läser du om och provar att göra en övning som enligt lyckoforskningen ökar välbefinnandet. Vill du gå direkt till lyckoboostinläggen kan du klicka här. (Börja med #1)

Skador på medvetandet

MedvetandetPosted by LinneaM Fri, October 16, 2009 22:36:13
Olika hjärnskador kan ge upphov till mängder av underliga störningar i medvetandet och helt förändra hur man upplever världen. Alla hjärnor är unika och därför blir också varje hjärnskada unik och kan orsaka till helt skilda (kombinationer) av störningar. Det finns mycket som kan skadas bara inom det visuella medvetandet och jag beskriver nedan några sådana defekter och deras konsekvenser. Jag vill förtydliga att ögonen i samtliga fall är helt fungerande, det är bara hjärnans förmåga att uppfatta synintrycken som blir störd på olika sätt.

En användbar mänsklig förmåga är igenkänning av ansikten, som behandlas i en särskild del av hjärnan. När den skadas kan man drabbas av Prosopagnosia som innebär total oförmåga känna igen ansikten. En form av detta gör att hjärnan inte kan pussla ihop ansiktet till en igenkänningsbar helhet utan istället uppfattar det "Picasso-style" lite huller om buller, alternativt som helt blankt. En annan variant gör att patienten visuellt kan uppfatta hela ansiktet normalt men är totalt oförmögen att känna igen något enda ansikte, ens sitt eget. Det går lyckligtvis att känna igen anhöriga ändå exempelvis genom röst, doft och kroppsspråk.

Liknande störningar finns även för andra objekt än ansikten. Ett exempel är Visuell Associativ Agnosi som gör att man inte kan uppfatta eller identifiera det man tittar på. Märkligt nog kan många av dessa patienter interagera med sin omvärld ändå. Vederbörande kan alltså titta på ett bord med en massa saker på utan att förstå vad han/hon tittar på men ändå sträcka ut handen och lyfta upp någon av sakerna på bordet utan problem med motorik eller sakernas plats i rummet.

Detta har fått medvetandeforskare att fundera över om en omedveten del av hjärnan kan "ta över" när den medvetna perceptionsförmågan skadas. Det finns flera saker som tyder på det, bland annat tester man gjort på patienter som drabbats av Neglect.

Neglect innebär att patienten förlorar hela vänstra sidan av sitt synfält men också medvetenheten om den förlorade delen av synfältet. Patienten märker alltså inte sin förlust utan upplever sin halva verklighet som hel. Neglectikern ser bara halva sitt ansikte i spegeln (och därmed blir bara högra halvan sminkad/rakad/tvättad), läser bara högra sidan i böcker och äter bara maten på högra sidan av tallriken. Resten existerar ju inte. Att be patienten titta till vänster vore som att be dig att titta på den sextonde dimensionen, alltså helt meninglöst eftersom det inte ger någon anvisning alls.

Detta är kopieringsuppgifter gjorda av personer som lider av Neglect.


De tester man gjort på Neglect-patienter, som ger en antydan om en omedveten uppfattning av verkligheten, kallas "forced choise-task". Det kan gå till så att man har en liten lampa i den del av synfältet som testpersonen inte kan se på grund av sin hjärnskada. Lampan tänds och släcks slumpvis och testpersonen ombeds att svara på om den lyser eller ej. Det känns förstås helt meningslöst och omöjligt att svara på eftersom han/hon inte upplever någonting alls men svaren är fascinerande nog rätt i ca 80% av fallen!

Det finns också visuella perceptionsstörningar som gör att man förlorar förmågan att se
-alla färger
-rörelser (allt upplevs i stillbilder)
-skillnad mellan färg och form
-omgivningar (istället uppfattas ett objekt som "hänger i luften"


ANVÄND CYKELHJÄLM!!

  • Comments(4)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by LinneaM Wed, January 13, 2010 09:19:58

Visst låter det jättemärkligt att inte kunna förstå att något saknas i synfältet. Man tänker jag att det är bara att titta till vänster så ser du din vänstra fot också. Vår lärare beskrev det som att det vore att uppmana en frisk person att titta på den fjortonde dimensionen, det säger ju ingenting.
Hjärnan sätter ihop de pusselbitar vi uppfattar till en helhet och "fyller i" där det fattas konkreta bitar utifrån tidigare erfarenheter. När man börjar studera detta närmare visar det sig att vi inte alls har någon koll på verkligheten, vi har bara vår egen "distorted" och högst subjektiva upplevelse att utgå ifrån.

Lyckligtvis verkar det som att den högra hjärnhalvan uppfattar saker på andra sätt än den logiska vänstra. Om du läst inlägget om Split-brain vet du att dessa patienter kan rita och identifiera saker med sin vänstra hand som de inte kan uppfatta medvetet eller definiera verbalt. Något liknande är sannolikt fallet även hos friska människor. Den högra hjärnhalvan uppfattar "intuitivt" hur saker och ting ligger till medan den högra skapar en logisk efterkonstruktion.

Posted by Rolf B Wed, January 13, 2010 00:15:13

Spontant kan man tycka att neglect är väldigt konstigt. Borde man inte uppleva att man saknar ena halvan av synfältet, att det är svart där, och att man därför vill vrida sig så att man ser?

Men det är likadant med blinda fläcken i ögat. Om vi blundar med andra ögat, borde vi väl se att det saknas ett område i det öppna ögats synfält. Men nej, vi upplever inte alls något störande hål i bilden. Hjärnan verkar till och med dölja bristen för sig själv genom att fylla i med något passande.

I själva verket är det nog så att hela synfältet till stor del består av antaganden. Detaljrik syn har vi bara inom en mycket liten yta, som en tumnagel på armlängds avstånd. Man tror det knappt förrän man undersöker saken. Tur att vi är duktiga på att använda vårt perifera, suddiga synfält till att avgöra vart vi borde rikta blicken.

Så nu undrar jag hur bra koll vi egentligen har på världen bakom oss. Ser vi oss om när vi borde, eller har vi ibland "bakåt-neglect"? Man kan t.ex. studera andras beteende i trafiken. Egna brister är svårare att upptäcka.

Posted by LinneaM Sat, January 09, 2010 16:23:29

Hej Rolf!
Vad roligt att du läser och uppskattar min blogg. Sista ordet är absolut inte skrivet än, jag har 5 terminer kvar på utbildningen. :o)

Jag har för mig att skillnaden mellan blindsyn och neglect, precis som du skriver, är att neglectikern inte alls har någon förståelse för begreppet "vänster" och inte förstår att något saknas. En person med blindsyn däremot saknar något i synfältet.

Jag såg en film om blinda som kunde "se" med hjälp av signaler till tungan. Jag förstår inte alls hur det fungerar men ser fram emot att följa forskningens utveckling för det verkar finnas potential för helt fantastiska hjälpmedel.

Bra att du använder cykelhjälm!! :o)

Posted by Rolf B Fri, January 08, 2010 22:14:47

Det är intressant både med medvetande och (inte minst) med alla omedvetna förmågor som medvetandet nog oftast försöker ta åt sig äran av. Du skriver bra, och jag hoppas att sista ordet inte var sagt den 22 oktober 2009.

Neglect påminner mig om fenomenet blindsyn. Det är personer med skadad synbark som blivit blinda, ofta bara i halva synfältet, men som ändå klarar att fånga föremål eller stoppa in ett kort i en sned glipa som befinner sig i den blida delen. Det har visat sig att hjärnan har två skilda hanteringar av informationen från ögonen. Synbarken använder vi för att förstå vad vi tittar på. Det är bara den som ger medvetna upplevelser. Den andra vägen leder till omedveten rumslig förmåga och behövs bl.a. för att kunna följa rörliga föremål. Personer som tvärtom har skador på denna omedvetna syndel kan se när något rör sig, men klarar inte att följa det med blicken.

Hur nära släkt neglect och blindsyn är vet jag inte. Kanske är det neglect om man inte förstår att man saknar halva synfältet, och kanske kan man säga att vi alla har blindsyn fast de flesta av oss dessutom har medveten syn som gör detta fenomen svårt att upptäcka.

Jag har också läst att blinda kan ha hjälp av en kamera som översätter bilden till en massa tryckpunkter på ryggens hud, eller till svaga elektriska signaler över tungans yta, eller till ett "ljudlandskap". Man kan lära sig orientera sig, bedöma avstånd och fånga rullande bollar med hjälp av detta. Somliga påstår sig kunna få riktiga synupplevelser av detta. En klassisk medvetandefråga är ju "Hur är det att vara en fladdermus?" Kanske kan man lyssna sig till svaret med ett sådant kameraarrangemang.

Och ja - jag använder cykelhjälm. Varje dag.