Psycoach

Psycoach

********************

Positiv psykologi är vetenskapen om vad som skapar optimalt välbefinnande.
Psycoach är bloggen om positiv psykologi. Här kan du läsa om lyckoforskning, positiv psykologi, välbefinnande, kognitionsvetenskap, hjärnan, medvetandet mm.


Prova att göra en 30 dagars lyckoboost! Varje dag läser du om och provar att göra en övning som enligt lyckoforskningen ökar välbefinnandet. Vill du gå direkt till lyckoboostinläggen kan du klicka här. (Börja med #1)

Rikedom?

VardagslyckaPosted by LinneaM Tue, March 15, 2011 10:12:52

Jag har tidigare skrivit om sk hedonistisk tillvänjning, som gör att glädjen över status, pengar och prylar bara håller i sig en liten stund innan vi vill ha mer. Det har ännu en gång visat sig stämma i en studie gjord på amerikanska miljonärer. DN skriver att "USA:s miljonärer känner sig inte rika" och berättar om en studie där över 1000 dollarmiljonärer (en dollar är ca 6 kr) fått frågan om de känner sig rika. 42% svarade nej!

Jag tycker detta tyder på att rikedom handlar mer om en inställning än om faktiska pengar. Men det tyckte inte miljonärerna som ansåg att om de bara fick 7,5 miljoner till att investera skulle det kännas bättre.

Vad tycker du?

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post73

Valparadoxen

VardagslyckaPosted by LinneaM Wed, October 06, 2010 23:58:06

Den amerikanske psykologen Barry Schwartz har skrivit boken "The paradox of choice: why more is less" om hur vi påverkas av de många valmöjligheterna som finns i vårt moderna samhälle.

Schwartz menar att vi är så överväldigade av alternativ idag att det får negativa konsekvenser för vårt välbefinnande. Detta går emot den annars väldigt populära åsikten att frihet (som underförstått ska göra oss lyckligare) skapas genom valmöjligheter.

Enligt Schwartz ger ökade valmöjligheter oss fler och bättre alternativ men också ökade förväntningar. Problemet är att de ökade förväntningarna innebär att vi inte uppskattar att alternativen är bättre så länge de inte lever upp till förväntningarna. Vi har det bättre men mår sämre.

Låt mig illustrera med ett exempel. Säg att du idag kan välja på 50 jättegoda sorter kulglass istället för 5 ganska goda sorter som fanns för. Risken stor att du inte kommer uppskatta det om du förväntar dig att de glassorter du valde skulle vara fantastiska inte bara "jättegoda". Detta kan få dig att må sämre om du tar på dig skulden för ditt ”dåliga” val (som egentligen inte alls är dåligat utan bara inte lever upp till förväntningarna). När någon av de 5 helt okej glassorterna inte smakade bättre än okej var det ju utbudet som var dåligt men med alla de valmöjligheter som finns är det inte utbudet det var fel på utan förmodligen din förmåga att göra ett bra val.

Barry Schwartz slutsats är att för stora valmöjligheter leder till förlamning och missnöje. Vad tycker du? Se hans TED-talk om du vill veta mer.



  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post59

Jämförelser

VardagslyckaPosted by LinneaM Mon, September 21, 2009 01:03:15

En intressant studie om människors syn på pengar har gjorts på Harvardstudenter. De fick välja mellan följande två alternativ (med den påhittade förutsättningen att priserna är samma).

1. Du tjänar $50 000 per år och andra i genomsnitt $100 000.
2. Du tjänar $100 000 per år och andra i genomsnitt $250 000.

Vilket alternativ skulle du välja?


En majoritet av Harvardstudenterna valde alternativ nr 1. De var alltså mer intresserade av att ha en hög relativ inkomst än att ha en hög reell inkomst. Andra studier har visat att människor i många avseenden resonerar på det här viset och vår strävan att vara bra i förhållande till andra leder både till utveckling och till problem.

Jag ska inflika att det finns ett samband mellan pengar och lycka. Människor som inte har råd att tillfredställa sina mest basala behov (mat för dagen, bostad, fysisk trygghet) gör ett jätteskutt på lyckobarometern av mer pengar. Men över en viss gräns finns det bara ett svagt samband mellan pengar och lycka (vilket man bland annat undersökt genom att jämföra olika länders BNP med statistik över befolkningens upplevda lycka). När man har allt man behöver är det bara den relativa ökningen av pengar som ger en tillfällig upplevelse av lycka.

Vissa ekonomer menar att ett skäl till att rika människor känner sig marginellt lyckligare än andra är att man från toppen enbart kan jämföra neråt. Och det är klart att jag känner mig fattig när jag jämför mina tillgångar med Donald Trumps, och att han skulle känna sig jätterik i samma jämförelse... Enligt den logiken trivs jag alltså bättre med mig själv om jag väljer att jämföra mig med andra som har det sämre. Men jag tror inte att det fungerar. Jag blir inte glad av att titta "neråt" eller jämföra med människor som i något avseende har det sämre än jag, kanske möjligtvis skadeglad, men det är knappast eftersträvansvärt. Jag är övertygad om att lösningen istället är att sluta jämföra.

För det mesta är människors jämförelser helt irrelevanta eftersom alla är olika. Vad grannen har för bil spelar ingen roll om vi inte har identiska behov och resurser och dessutom samma smak. Det är likadant med utseende, semesterplaner, bostad och så vidare. Hur andra ser ut, reser eller bor har ingenting att göra med hur jag ser ut, reser eller bor, det vore att jämföra äpplen med päron. Givetvis ska man låta sig inspireras av andra människor men det är inte samma sak som att jämföra och tävla. Genom att utan jämförelser fokusera på vad jag vill är det mer sannolikt att jag gör ett klokt val än om jag utan reflektion jagar efter det som "alla" vill ha.

Och vore det inte härligt att istället för att ständigt tävla och jämföra provade att glädjas åt varandra?

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post13

Downshifting

VardagslyckaPosted by LinneaM Sat, September 19, 2009 23:05:14
Downshifting, eller att leva nerväxlat, är en motståndsrörelse till all den konsumtions- och statushets som råder i de flesta i-landssamhällen. Det går ut på att leva mer medvetet och i ett lugnare tempo med fokus på sådant som man verkligen värdesätter i livet.

I ekorrhjulet jobbar vi så hårt vi orkar för att kunna köpa en större bostad, plattare tv, tuffare bil, trendigare kläder... För att stå ut kämpar vi på lite extra för att få råd att resa bort från alltihop på semestern. Men när man behöver ta ledigt från sitt eget liv för att orka med det är det verkligen dags för förändring.

Hur skulle det då se ut om människor slutade konsumera? Ekvationen för samhällsekonomin anses idag ofta bygga på att människor konsumerar. Mer och mer ska vi köpa för att uppnå den eftertraktade tillväxten, annars ökar arbetslösheten eftersom minskad konsumtion leder till minskad produktion.

Det är sant. Men ekvationen håller åt andra hållet också.

Om människor prioriterade sin tid högre än sina saker skulle det innebära att man medvetet valde att konsumera mindre för kunna att arbeta (=producera) mindre. Att välja en enklare livsstil med mindre pengar och mer tid skulle för de allra flesta innebära mindre stress och mer lycka och det skulle dessutom leda till en betydligt mildare miljöpåverkan. Låt mig ge ett några exempel. När jag arbetar mindre har jag kanske inte råd med någon stor bil, men jag har å andra sidan tid att cykla eller åka buss. När jag arbetar mindre har jag tid att laga mina trasiga byxor istället för lägga pengar på att köpa nya. Jag har tid att laga bra mat istället för att köpa dyra halvfabrikat och snabbmat. Och så vidare.

En stor fördel med att leva nerväxlat är att man också har tid och ro till att uppmärksamma och njuta av de enkla sakerna i livet; årstidernas växlingar, glada barn, fika på balkongen, och sånt är ju värt betydligt mer än en platt-tv! Under sådana förutsättningar är det också avsevärt enklare att komma underfund med vad man vill ägna sin tid (=sitt liv) åt. Någon form av inkomst är förstås nödvändig för de allra flesta, och därmed också ett arbete, men när man lämnar ekorrhjulet kan ens värderingar förändras vilket gör att man vill byta arbetsplats och göra något som ligger närmare "vill" än "måste". Kanske måla, driva ett café, skriva en bok..? Men även de som trivs på sina krävande arbeten med högt tempo och "många bollar i luften" kan göra förändringar mot ett mer nerväxlat liv om de vill. Man kan till exempel välja att arbeta stenhårt fyra dagar i veckan istället för fem.

Är det inte lite galet att så många människor spenderar största delen av sin vakna tid på arbeten de inte gillar och ofta inte ens har valt utan bara fått? Det finns hur många jobb som helst, och de som inte redan finns kan man skapa (vilket vi gjort med de flesta jobben de senaste 50 åren). Trots det läser vi arbetsannonser, skickar iväg så många ansökningar som går och tar det jobb vi får, ofta utan att ens reflektera över förutsättningarna. Det är dags att välja hur vi vill leva!

För dig som vill läsa mer kan jag rekommendera böckerna "Växla ner" av Karin Lilja och "Lev enklare" av Giséla Linde.


  • Comments(1)//www.psycoach.se/#post12

Ekorrhjulet

VardagslyckaPosted by LinneaM Fri, September 11, 2009 12:07:20

Som jag skrev om i förra inlägget är det lätt att tro att shopping är meningen med livet och vägen till lycka, trots att det inte alls är så. Det behöver inte alls vara dyrt att bli lycklig, forskning pekar istället mot att materialism motverkar lycka. Men så länge vi letar efter inre välmående i gallerian kommer vi förstås vara helt beroende av våra pengar. Ju mer vi vill köpa desto mer måste vi jobba och det gör att den hedonistiska grottekvarnen leder oss in i arbetslivets ekorrhjul.

Köphetsen handlar inte bara om att köpa tuffa saker för sin egen skull, det ger också status att vara först med de nya grejerna. Det är aldrig lika häftigt att hänga på en trend ett år för sent (inte lika dyrt heller, vilket jag tror är en del av orsaken). Det räcker alltså inte med att hänga med, man måste vara först också, innan alla andra hänger på och statusen försvinner.

Tillsammans höjer vi ständigt ribban för vad ett par jeans får kosta, hur ofta man ska byta mobil osv. Det blir som på en fotbollsmatch där någon i publiken ställer sig upp för att se bättre. Då måste personerna bakom också ställa sig upp för att se bra och till slut står alla upp. Alla har tagit på sig den extra ansträngningen att stå upp men ingen ser bättre (och den som väljer att sitta kvar ser helt plötsligt ingenting alls). Så där kan vi ju hålla på tills alla står på tå och sen klättrar upp på stolen, men i längden får vi ingenting för det. Likadant är det i arbetslivet när ekorrhjulet snurrar snabbare och snabbare. Det är väldigt svårt att komma först när banan aldrig tar slut.

Såhär kan vi ju inte ha det, men vad ska vi göra? Jag har en förhoppning om att förloppet på fotbollsarenan kan fungera baklänges också. Om någon sätter sig ner kan de bakom också sitta osv. De som vill stå kan få göra det på en egen del av läktaren, för det finns ju människor som verkligen brinner för sitt arbete och älsklar att springa runt som vilda möss i hjulet och sådana människor behövs också. Poängen är att alla människor måste ha och ta chansen att välja hur de vill leva.

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post5