Psycoach

Psycoach

********************

Positiv psykologi är vetenskapen om vad som skapar optimalt välbefinnande.
Psycoach är bloggen om positiv psykologi. Här kan du läsa om lyckoforskning, positiv psykologi, välbefinnande, kognitionsvetenskap, hjärnan, medvetandet mm.


Prova att göra en 30 dagars lyckoboost! Varje dag läser du om och provar att göra en övning som enligt lyckoforskningen ökar välbefinnandet. Vill du gå direkt till lyckoboostinläggen kan du klicka här. (Börja med #1)

Känslor och minnen

HjärnanPosted by LinneaM Wed, May 04, 2011 19:49:09
Jag har skrivit här om att våra känslor påverkar hur vi ser på framtiden. När vi mår bra tenderar vi att se ljust på framtiden och när vi mår dåligt tror vi att den är mörk. Detta gäller även när vi tittar bakåt, på våra minnen.

Ditt sinnestillstånd påverkar nämligen vilken typ av minnen du enklast kommer åt. Hjärnan är lite bättre på att spara minnen som förknippas med något starkt emotionellt tex dina barns födelse, en bilolycka eller den där bra låten, och minnena är allra lättillgängligast när du befinner dig i samma känsloläge som när minnet skapades. Det är därför du plötsligt kommer ihåg allt taskigt din flickvän nånsin sagt när ni bråkar och kan komma ihåg minnen du trodde att du glömt när du träffar gamla vänner. Och det är därför det är så svårt att uppmärksamma sådant som är bra när man är sur. Vilket är lite ironiskt eftersom det är då man verkligen behöver det...

Läs mer om liknande funktioner i hjärnan här.

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post79

Ames rum

HjärnanPosted by LinneaM Wed, November 10, 2010 23:30:43
Hjärnan är fantastisk. Den kan hantera mängder av information, hålla koll på hela kroppen, skapa minnen, fantasier och föreställningar. För att förenkla sitt arbete tar hjärnan ibland genvägar vilket gör att den är ganska lätt att lura om man bara vet hur. Ett vanligt exempel på det är optiska illusioner.
En mer avancerad (och väldigt häftig) optisk illusion som bygger på hjärnans antaganden om hur världen ser ut kallas Ames rum. Illusionen förklaras i klippet nedan. (Ljudet är i osynk och försvinner på slutet men det är värt att kika ändå.)

  • Comments(1)//www.psycoach.se/#post65

Neurovetenskap och sex

HjärnanPosted by LinneaM Wed, November 10, 2010 22:20:20
Inom neurovetenskapen går det att forska på i princip allting i människor liv och forskare arbetar intensivt över hela världen för att ta reda på vad som pågår i våra hjärnor under olika förutsättningar. En intressant studie handlar om vad som händer i hjärnan vid orgasm. Till studien behövdes ett antal par som kunde tänka sig att bli stimulerade av sin partner i en hjärnscanner i ett labb (partnern stod utanför maskinen och stimulerade för hand eftersom personen i hjärnscannern måste ligga helt stilla för att bilden ska bli tydlig). Kruxet är att man måste injicera ett radioaktivt ämne i blodet för att kunna få ut en bild av hjärnan och radioaktiviteten är bara aktiv i två minuter. Det gällde alltså för paren att pricka in orgasmen någonstans under dessa två minuter. 11 män och 13 kvinnor lyckades och sedan analyserade forskarna bilderna av deras orgasmiska hjärnor.

Resultatet visade att när män får orgasm aktiveras (såklart) njutningscentra i hjärnan, det blir ett stort dopaminpåslag och de delar av hjärnan som aktiverar oro och stress "stänger av". På kvinnor aktiveras också njutningscentra och dopaminpåslaget men skillnaden är att så stora delar av hjärnan "stänger av" i orgasmögonblicken att det påminner om medvetslöshet. Detta tyder på att kvinnors orgasmer upplevs starkare och intensivare men varför får inte männen komma lika intensivt? En teori är att under människoartens utveckling, när man inte hade sex i ett sovrum i en lägenhet utan i en grotta eller bakom en buske på savannen, vore det väldigt farligt om alla som hade sex och fick orgasm blev tillfälligt medvetslösa. Någon måste hålla sig tillräckligt alert för att observera och oskadliggöra eventuella hot och faror. Mannen.

Vill du veta mer om orgasmer kan jag tipsa om Mary Roach's TEDtalk:

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post64

Uppmärksamhet

HjärnanPosted by LinneaM Fri, November 05, 2010 16:19:31
Hjärnan är bra på väldigt mycket men inte samtidigt. Titta på filmen och följ instruktionerna för att testa din uppmärksamhetsförmåga.
"The color changing card trick" fungerar på ett liknande sätt, fundera ut det om du kan!


  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post62

Hur var det nu igen..?

HjärnanPosted by LinneaM Mon, March 01, 2010 01:52:36
Det har gjorts mängder med studier på hur minne och inlärning fungerar och dessa har många gånger lett till fascinerande slutsatser. En häftig aspekt av minnet är den som kallas context-dependent memory. Det innebär att om du lär dig något eller skapar ett minne i en miljö med en viss doft, utsikt eller bakgrundsmusik kommer du ha mycket lättare för att komma ihåg det igen i samma miljö. Det är den minnesfunktionen som gör att det fungerar att gå och sätta sig i soffan igen för att komma på varför man gick in i köket, trots att man inte hade en aning när man nyss gick genom köksdörren. Det är också det som gör att man kan kastas tillbaka till högstadiet av en doft eller få pirr i magen av en låt.

Detta fungerar inte bara med yttre tillstånd utan även med inre. Det är ett vanligt problem för alkoholister att de i påverkat tillstånd lägger saker på "ett bra ställe" för att inte slarva bort dem men inte kan minnas var i nyktert tillstånd. Vid nästa fylla däremot kommer minnet tillbaka. Detta har inspirerat vissa forskningsstudier.
I en lite udda studie testades inlärning inför ett prov med och utan fylla. Det visade sig att det viktigaste för provresultatet var att testpersonerna hade samma alkoholhalt vid inlärning som vid provtillfället. Givetvis gav det bäst resultat att vara nykter vid båda tillfällena men allra sämst gick det anmärkningsvärt nog för dem som var fulla vid inlärningen men nyktra på provet, tom sämre än för dem som var alkoholpåverkade vid båda tillfällena!!

Detta gäller såklart även annat än alkohol, känslor går lika bra. Det är därför man plötsligt kan komma ihåg gamla oförrätter när man blir arg eller börja tänka på sin lågstadielärare första dagen på högskolan.

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post25

Stroop!

HjärnanPosted by LinneaM Sun, February 28, 2010 15:52:13

En viktig uppgift för kognitionspsykologer är att ta reda på hur hjärnan arbetar och löser problem. Testet ovan kallas Stroop-testet och är ett sätt att undersöka det. Testet skapades under 1930-talet av en läkarstudent vid namn J.R. Stroop, och går ut på att på tid högt säga med vilken färg varje ord är skrivet. Prova!!

Det låter ju som en simpel uppgift men eftersom orden är färger och dessa inte matchar den visuella färgen tar uppgiften längre tid än när ord och färg matchar. Det beror på att en läskunnig hjärna automatiskt läser allt den ser, även när det som i det här fallet inte är relevant för uppgiften utan till och med försvårar!

  • Comments(6)//www.psycoach.se/#post24

Forma din hjärna

HjärnanPosted by LinneaM Wed, December 16, 2009 08:53:52
Hjärnan har visat sig ha en helt fantastisk förmåga att anpassa sig till omständigheterna. Allting som vi använder vår kropp, och därmed även hjärnan till påverkar hur hjärnan ser ut rent fysiskt. En person som spelar piano har fler och starkare nervbanor bland annat i den delen av hjärnan som styr fingermotoriken medan någon som som ägnar sig åt dans, sport eller språk utvecklar andra områden. Hjärnan fungerar precis som muskler; när den får stimulans och motstånd anpassar den sig till det och utvecklas. Men det fungerar också tvärtom vilket innebär att de funktioner som inte används får minskat utrymme i hjärnan. Use it och loose it, helt enkelt.

Något som modern hjärnforskning har visat är att de områden i hjärnan som tar hand om olika funktioner inte är så fixerade som man tidigare trott. Hjärnan är nämligen så flexibel att om ett område skadas eller av annat skäl inte används kommer de kringliggande hjärnfunktionerna att ta över det "oanvända" området.

Forskning gjord på apor har visat att varje finger på apans hand har ett motsvarande område i hjärnans motorikcentrum, alltså fem stycken. När man amputerade apans långfinger anpassades hjärnan så att precis samma område i motorikcentrum nu styrde de fyra fungerande fingrarna. Det område i hjärnan som tidigare styrde det amputerade långfingret togs alltså över av de andra fingrarna.

Detta kallas för hjärnplasticitet och ett extremt och helt fantastiskt exempel på det finns i följande film.


  • Comments(3)//www.psycoach.se/#post23

Split-brain

HjärnanPosted by LinneaM Sat, October 24, 2009 18:39:09

En av de mest diskuterade frågorna om sambandet mellan hjärnan och medvetandet handlar om "split-brain"-patienter som genomgått ett ingrepp där men kapar kontakten mellan hjärnhalvorna. Operationen var populär på 1950-talet (innan dagens medicinering fanns) och utfördes på patienter med svår epilepsi för att förhindra spridning av epilepsianfall mellan hjärnhalvorna.

Detta låter ju som en riktigt radikal operation men underligt nog så vaknade patienterna efteråt och kände sig inte alls isärkopplade eller tudelade. Anfallen mildrades och det mesta kändes precis som vanligt. Men operationen har en fascinerande bieffekt som satt myror i huvudet på många medvetandeforskare. För att kunna beskriva den ska jag först kort förklara hur en frisk hjärna fungerar.

Hjärnans två halvor styr varsin halva av kroppen spegelvänt. Det innebär att höger hjärnhalva samarbetar med vänster hand, öga, stortå och vice versa. I en hjärna med intakt kontakt mellan halvorna fungerar detta utan ansträngning och båda kroppshalvorna kan interagera med båda hjärnhalvorna. Men när kontakten kapas kan underligheter ske främst med den högra hjärnhalvan. Den språkliga förmågan sitter nämligen i vänster hjärnhalva så högra hjärnhalvan kan inte kommunicera verbalt. Detta innebär att när en split-brain-patient får se en bild i den delen av synfältet som styrs av den "stumma" högra hjärnhalvan kan patienten inte säga vad han såg. Däremot kan han med vänster hand rita vad han såg utan att i förväg veta vad bilden kommer föreställa. Likaså kan vänsterhanden peka på rätt svar eller plocka upp rätt objekt.

Detta är inget patienten lider av i sitt vardagliga liv eftersom man utanför laboratoriemiljö alltid använder båda hjärn- och kroppshalvorna samtidigt. Men ibland uppstår även till vardags ett fenomen som av en fransk neurolog döptes till "la main éstrangère", på svenska "den främmande handen". Det yttrar sig i form av att den ena handen motarbetar den andra. Det kan innebär att en hand letar efter strumpor i en låda samtidigt som den andra handen smäller igen lådan. Eller att den ena handen knäpper skjortan medan den andra knäpper upp.

Detta har ibland tolkats som att den högra hjärnhalvan får ett eget medvetande efter en split-brain-operation eftersom den kan skapa motstridiga reaktioner i kroppen och självständigt tolka intryck utan ord. (Men idén i förra inlägget om att språk är en förutsättning för medvetande säger emot tolkningen att den ordlösa högra hjärnhalvan har ett medvetande.) Dessa bieffekter av operationen är förstås förbryllande för forskarna. Vi vet fortfarande inte mycket mycket om hur medvetandet fungerar i en "hel" hjärna och när man dessutom ska ta hansyn till sådana här forskningsresultat tätnar mystiken kring medvetandet ytterligare.

Det ska dock påpekas att den här operationen enbart gjorts på redan sjuka epileptiska hjärnor och att varje patient, och därmed också varje operation och varje resultat är unik/t. Det är oklart vilka slutsatser som går att dra till friska hjärnor.


Jag reagerar på att den högra hjärnhalvan tolkas som stum, och ibland också dum, bara för att den inte kan kommunicera verbalt. Den kan ju uttrycka sig ändå och det råder ingen tvekan om att informationen kommer in i höger hjärnhalva. Saken är bara den att den kommer ut på annorlunda sätt än vi är vana vid.

Men är den högra hjärnhalvans tolkning av information egentligen så märklig eller är vi bara ovana? Om vi genom livet fick öva upp båda hjärnhalvorna lika mycket, skulle fenomenet verka lika konstigt då?

Tänk om skolan var lika fokuserad på den högra hjärnhalvan som den vänstra och provsvaren varannan gång skulle ritas istället för skrivas, om vi skulle visa känslor med kroppen istället för att prata hos psykologen och om ordlös kunskap (intuition) vägde lika tungt som logik och var något alla fick öva på...


  • Comments(1)//www.psycoach.se/#post19

Change your brain and change your mind. Change your mind and change your brain.

HjärnanPosted by LinneaM Fri, September 04, 2009 16:01:59
Förr trodde man att hjärnan, den var som den var. Man trodde att så länge den höll sig oskadd skulle den aldrig förändras, nyskapa celler eller byta struktur. Nu vet man bättre. Modern forskning visar att allting vi gör skapar nya mönster i hjärnan, det vill säga helt fysisk förändrar hur hjärnan ser ut och fungerar. De områden i hjärnan som styr de aktiviteter vi ofta ägnar oss åt, växer. I praktiken innebär det till exempel att en blind person som läser blindskrift med hjälp av fingertopparna utvecklar det område i hjärnan som tar emot information från fingertopparna. Man har gjort studier där man låtit människor spela ett pianostycke varje dag i fem dagar. Det visade sig att på bara dessa fem dagar utvecklades berörda områden i hjärnan på ett mycket tydligt sätt. Det som är ännu mer häpnadsväckande är att en testgrupp, som inte fick spela utan bara visualisera, dvs spela "i tanken", utvecklade samma område nästan lika mycket! Det är alltså inte bara vad vi gör som förändrar hjärnan också vad vi tänker!

Detta kan låta skrämmande men du kan lyckligtvis påverka vad du tänker. (Det är ju dina tankar och om inte du kunde styra över dem, vem skulle då göra det?) Därför är det viktigt att vara medveten om hur man använder sin förmåga att tänka, och därmed förändra sin hjärna.

Varje tanke skapar en inre bild. Om jag ber dig att tänka på en hundvalp ser ju du en bild av en sådan inom dig (visualisering). Men om jag ber dig att INTE tänka på en hundvalp så ser du en hundvalp i alla fall. Det går inte att låta bli att tänka på något utan att först tänka på det. Hjärnan kan inte uppfatta ordet "inte" på ett effektivt sätt eftersom den måste rita bilden innan den kan sudda ut den.

Trots det kryllar världen av "inte"-uppmaningar, inte minst när riktade mot barn. Barn får hela dagarna uppmaningar om vad de INTE ska göra. "Gå inte nära vägen", "du får inte säga så", "inte slåss", "lek inte med pinnar". Men även vi vuxna uppmanar varandra att inte göra saker. "Bygg inte varuberg", "gå inte över spåret", "glöm inte ditt kort i läsaren". Vad ska man göra då? Att bli tillsagd vad man inte ska göra lämnar fortfarande väldigt många alternativ kvar. Om du vill ta reda på hur du på bästa sätt målar ett hus eller får biljetter till teatern nöjer du dej knappast med ett svar om vad du inte ska göra. För att nå dit du vill måste du helt enkelt veta vad du ska göra. Därför vill jag uppmana dig att påminna dig själv om att komma ihåg nycklarna, hinna med bussen och lyckas med redovisning osv och samtidigt se inom dig hur bra det kommer att gå.

  • Comments(2)//www.psycoach.se/#post1