Psycoach

Psycoach

********************

Positiv psykologi är vetenskapen om vad som skapar optimalt välbefinnande.
Psycoach är bloggen om positiv psykologi. Här kan du läsa om lyckoforskning, positiv psykologi, välbefinnande, kognitionsvetenskap, hjärnan, medvetandet mm.


Prova att göra en 30 dagars lyckoboost! Varje dag läser du om och provar att göra en övning som enligt lyckoforskningen ökar välbefinnandet. Vill du gå direkt till lyckoboostinläggen kan du klicka här. (Börja med #1)

En bild säger mer än tusen ord

KognitionPosted by LinneaM Wed, August 31, 2011 17:03:42
Att diskutera, fundera och tänka logiskt är en bra strategi för att lösa många problem och uppgifter men ibland är den logiska och verbala delen av hjärnan faktiskt bara i vägen. Talcentra sitter i den vänstra hjärnhalvan och utan den kan vi inte verbalisera våra tankar. Men den högra hjärnhalvan är också full av kunskap även om den inte kan verbalisera det (jag har skrivit om detta tidigare, klicka här om du vill friska upp minnet).

Hjärnan har en fantastisk förmåga att känna igen ansikten, men detta är en form av så kallad omedveten kognition. Om du ser ett ansikte vet du vanligtvis direkt om du sett det förut eller ej. Du kanske inte minns vad personen heter eller varför du känner igen honom eller henne (medveten kognition) men det är oftast inga problem att veta om ni träffats tidigare.

Låt mig demonstrera med ett exempel. Tänk på en person du träffat som hastigast, kanske en väns pojkvän eller killen på pizzerian. Om han ställde sig på en rad med andra killar skulle det inte vara några problem alls att peka ut honom, eller hur? Men om jag ber dig att beskriva honom med ord, vad händer då? Hur lång var han egentligen? Och vad hade han för frisyr? Vad hade han på sig? Stor eller liten näsa? Ögonfärg? Plötsligt var det inte lika lätt längre...

Det här fenomenet kallas för verbal överskuggning och beror på att den ena hjärnhalvan tänker i bilder och den andra i ord. Bildminnet bygger på omedveten kognition; du "bara vet" när du känner igen personen. Men så fort du börjar verbalisera bilden blir den otydligare eftersom vi är mycket bättre på att känna igen ansikten än på att beskriva dem.
Tjejen ovan känner de allra flesta igen ögonblickligen. Förmodligen kan du även återskapa bilden av hennes ansikte i tanken utan minsta problem. Men om jag bad dig beskriva hur hon ser ut, skulle jag kunna gissa vem du beskrev då?

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post88

Var har jag lagt mitt minne?

KognitionPosted by LinneaM Thu, May 19, 2011 20:19:03

Psyblog finns ett inlägg om 7 superenkla (vetenskapligt beprövade) strategier för att förbättra minnet. Man kan till exempel använda kroppen, rösten och naturen till sin hjälp. Läs mer här.

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post85

Logiskt?

KognitionPosted by LinneaM Sun, November 28, 2010 01:17:10
Dan Ariely är professor i beteendeekonomi och har skrivit boken Predictably Irrational eller (O)logiskt som den heter i svensk översättning. I boken berättar han om sin forskning och beskriver mängder av experiment på kring beslutsfattande, köpbeteende, förväntningar mm. Ett exempel handlar om relativitet. Föreställ dig att du ska köpa en fin penna till kontoret. Den kostar 185 kr. Men när du står i affären och ska köpa pennan får du reda på att i en butik som ligger 15 minuters promenad därifrån kostar pennan bara 135 kr, alltså 50 kr billigare. Skulle du gå dit istället?

De flesta säger ja. Föreställ dig nu att du ska köpa en snygg kostym att ha på dig på kontoret. Den kostar 3500 kr. Men när du står i affären och ska köpa kostymen får du reda på att i en butik som ligger 15 minuters promenad därifrån kostar kostymen bara 3450 kr, alltså 50 kr billigare. Skulle du gå dit?

De flesta svarar den här gången nej. Men varför? I båda fallen handlar det om 15 minuters promenad och 50 kr rabatt. Den enda frågan borde vara om 50 kr i rabatt är värt den ansträngning promenaden innebär. Men så enkelt är det inte eftersom vi tänker relativt. I förhållande till 185 kr är ju 50 kr mycket mer än i förhållande till 3500 kr och det är det som är den avgörande faktorn, inte hur många kronor vi sparar.

Detta och andra former av ologiskt tänkande pratar Dan Gilbert om i sitt TED-talk "Exploring the frontiers of happiness".

  • Comments(1)//www.psycoach.se/#post66

Du kan inte känna framåt

KognitionPosted by LinneaM Sat, August 28, 2010 18:06:54
I en studie frågade man människor på ett gym vad de helst skulle ta med sig på en tvådygnsutflykt i skogen: mat eller vatten.

Vissa fick frågan innan de tränat, andra när de tränat klart. När frågan ställdes visade sig vara avgörande för vad de svarade. Det var 50% större sannolikhet att en försöksperson svarade "vatten" om han/hon tillfrågades efter träningspasset. Detta på grund av att man är törstig när man tränat, vilket lurar hjärnan att tro att man kommer vara det även i framtiden.

Såhär gör våra hjärnor hela tiden. När vi tänker på framtiden formas tankarna av hur vi känner oss just nu. Något att ha i åtanke när du försöker ta beslut om framtiden när du är kär eller olycklig.


  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post51

ABCDE

KognitionPosted by LinneaM Fri, April 23, 2010 16:21:21
Den som har en negativ eller pessimistisk förklaringsmodell och utsätter sig för någon av de tidigare nämnda förvrängda tankarna kan prova att använda sig av ABCDE-modellen för att skapa en mer positiv livssyn och därmed må bättre. ABCDE består av fem steg där varje bokstav står för ett steg.
Adversity (motgång) - identifiera den negativa tanken, till exempel "min kompis har inte svarat på mitt mail, nu tycker hon säkert att jag är dum, jag ångrar att jag skrev ett så korkat mail".

Belief (övertygelse) - vilken underliggande övertygelse är det som får dig att tänka den negativa tanken? I exemplet ovan är övertygelsen att kompisen tycker mailet är korkat vilket likställs med att även avsändaren är dum samt att det är ett skäl att inte svara.

Consequences (konsekvenser) - fundera över vilka konsekvenser det får för dig att tänka på det här sättet? Hur känns det när du tänker såhär? Hur mycket energi lägger du på tankarna? Påverkar det ditt humör och välbefinnande? Påverkar det hur du beter dig mot andra människor, tex andra vänner, din partner och dina barn?

Dispute (diskussion) - ifrågasätt dina tankar! Vilka andra skäl kan det finnas till att mailet inte besvarats än? Är det möjligt att kompisen varit bortrest, haft strul med sin uppkoppling, varit sjuk eller upptagen, inte läst mailet, glömt bort att svara osv osv? Det finns alltid mängder med alternativa skäl som inte alls har med dig att göra, prova att fundera ut några sådana. Det spelar ingen roll ifall de känns lite långsökta för det är ju ganska långsökt att ta på sig hela skulden själv också utan att ha en aning om vad som verkligen hänt.

Energizing (mer energi) - uppmärksamma hur mycket energi du får av att ifrågasätta dina negativa tankar. Det tar mycket energi att grunna på problem som man inte ens kan vara säker på existerar, särskilt om man har för vana att ta på sig skulden för dem. Om du istället övar dig på att ha en positiv förklaringsmodell kommer du må bättre, få tid och tankeenergi över och helt enkelt blir en lite gladare människa.

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post41

Kognitiv förvrängning

KognitionPosted by LinneaM Thu, April 22, 2010 21:28:57
Vanliga tankefel som kan skapa massor av obehag hos många människor kallas kognitiv förvrängning och innebär att man feltolkar omvärlden, sig själv och andra människor på olika sätt.

Att övergeneralisera innebär att man ser mönster där sådana egentligen inte finns. Det är inte samma sak att bli underkänd på uppkörningen som att vara helt värdelös vilket en övergeneraliserande person kan tro. Det är sannolikt inte heller sant att "bussen alltid är sen" eller att det "alltid regnar på min födelsedag".

Ett annat tankefel är att dra förhastade slutsatser och tro att man vet mer än vad som rimligtvis går att veta. Många får för sig att de vet vad andra tänker ("hon sa att hon gillade presenten men jag vet nog vad hon egentligen tycker") eller vad som kommer hända i framtiden ("det kommer säkert vara jättelång kö till biljetterna").
Att förstora eller förminska sakers betydelse kallas ibland också för "kikartricket". Det kan till exempel innebära att förstora andras framgångar och sina egna misstag som om man såg dem i en kikare. Däremot vänds kikaren så att allt blir pyttesmått när det gäller egna framgångar eller andra personers brister.

Emotionellt resonerande kallas det att likställa sina känslor med sanning. Om jag blir jätteledsen av något min chef sa till mig behöver det inte betyda att hon tycker illa om mig även om det kanske känns så. Kanske har jag då ett mentalt filter som gör att jag bara fokuserar på den där kommentaren trots att resten av jobbkonferensresan var jätterolig, utvecklande och intressant.

Detta är bara några exempel på kognitiv förvrängning och som du märker är de inte jätteroliga utan skapar en riktigt dyster världsbild. Hur man väljer att tolka och tänka om saker kallas för en förklaringsmodell och den kan vara positiv eller negativ, vilket jag skrivit om tidigare här.

Det är först när du är medveten om hur dina tankemönster ser ut som kan du avgöra om de är värda att behålla eller inte. Så lyssna på dina tankar!

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post40

all the thinks you can think

KognitionPosted by LinneaM Fri, April 16, 2010 16:26:29
Har du varit med om att du någon gång fått massor av komplimanger och en enda negativ kommentar? Och att den där negativa kommentaren sen tog mycket mer plats i tankarna än alla komplimanger?

Det är ett ganska vanligt problem men vad beror det på?
Som vanligt handlar det om att vår hjärna är uråldrig och helt omodern i dagens samhälle. På den gamla goda tiden (stenåldern) var det de som kunde upptäcka och hantera problem, tex hungriga rovdjur, som överlevde och kunde föra sina gener vidare. Uppäten av en tiger blir man ju bara en gång men man överlever några dagar till även om man missar en vacker solnedgång eller en söt hare. Tjuren Ferdinand-typerna som gjorde snöänglar och beundrade solnedgången istället för att se till att det fanns mat för dagen blev helt enkelt inte lika långlivade och deras gener dog ut medan felsökarna överlevde och fick barn.

Nuförtiden har de flesta av oss (iaf i vår del av världen) inte så stora problem med att överleva dagen och slipper jagas av rovdjur men den här fantastiska förmågan att identifiera och försöka lösa problem finns kvar. Dessvärre kan den leda till ett oändligt grubblande, felsökande och ältande (vad menade han med det där smset egentligen?) om den inte förvaltas rätt. Men det får du läsa om i ett annat blogginlägg...

  • Comments(0)//www.psycoach.se/#post38