EvolutionspsykologiSkapad av LinneaM fre, september 03, 2010 19:35:38De amerikanska pionjärerna inom evolutionspsykologi Leda Cosmides och John Tooby har forskat på styrkor och svagheter i det logiska tänkandet hos människor.
Låt mig visa vad de kommit fram till med hjälp av två uppgifter som kräver logiskt tänkande; Wason selection task.
Exempel 1Du har blivit anställd på ett kontor och har till uppgift att kontrollera att ett antal mappar blivit korrekt uppmärkta enligt följande regel:
Om ett dokument har klassifikationen D måste den märkas med koden 3. Du har fått veta att det blivit fel i kodningen och du måste hitta felen. Varje mapp har sin bokstav på ena sidan och siffran på andra. Nedan finns fyra dokument, vilket/vilka dokument måste du vända på för att kolla efter fel?
D________________F_______________3_________________7
Exempel 2Du har blivit anställd som dörrvakt och ska se till att följande regel följs:
Om en person dricker öl måste vederbörande vara över 20 år. Korten nedan har information om fyra personer i baren med ålder på ena sidan och vad de dricker på andra. Vilket/vilka kort måste du vända på för att kunna vara säker på att ingen bryter mot regeln?
ÖL_______________COLA______________25 ÅR_______________16 ÅR
Dörrvaktsexemplet var mycket lättare, eller hur? Det intressanta är att båda exemplen har exakt samma logiska struktur. Trots det klarar ungefär 25% av collegestudenter att lösa det första exemplet och ca 75% det andra. Hur kan detta komma sig?
Efter att ha utsatt mängder av människor för olika varianter av Wason selection task har Cosmides och Tooby kommit fram till att den mänskliga hjärnan har vad man skulle kunna kalla för en fuskradar. Vi är nämligen oerhört mycket bättre på att avslöja fusk, som i exempel 2, än på att avslöja misstag i generella logiska regler, som i exempel 1. Vilket förstås är en fördel ur evolutionshänseende.
EvolutionspsykologiSkapad av LinneaM tor, september 02, 2010 21:39:51
Människans livsvillkor har förändrats oerhört drastiskt de senaste århundradena medan våra kroppar och hjärnor inte förändrats sedan det evolutionspsykologerna kallar
EEA,
environment of evolutionary adaptedness. EEA motsvarar den tid då människan var jägare/samlare vilket är den tid som människoarten utvecklades under och är skapad för.
Detta kan ställa till problem för oss som lever i det moderna 2000talet. Våra ögon är till exempel inte anpassade för att köra bil i mörker (eller köra bil överhuvudtaget) och kroppen är inte gjord för att sitta på en stol 10 timmar varje dag. Resultaten av det kan bli trafikolyckor och fetma som definitivt inte var problem som evolutionen behövde ta hänsyn till under EEA och som kroppen därför inte har några effektiva försvarsmekanismer mot.
Samma princip gäller för hjärnans psykologiska försvarsmekanismer. Vi har mängder av mentala funktioner som inte är anpassade för dagens livsvillkor och vi har mängder av moderna livsvillkor som hjärnan inte är anpassad för. Kan du komma på några exempel?
EvolutionspsykologiSkapad av LinneaM tor, september 02, 2010 20:06:45Evolutionspsykologi är ett område inom psykologin som behandlar precis samma områden som traditionell psykologi men ur ett annat perspektiv.
Traditionell psykologi
handlar i första hand om individen och försöker genom så kallade
proximata frågor ta reda på
hur psyket fungerar.
Evolutionspsykologi
handlar om människan som art och försöker genom så kallade
ultimata frågor ta reda på
varför psyket fungerar som det gör.
Evolutionspsykologin förutsätter att alla hjärnans egenskaper och förmågor finns där av skäl som varit evolutionärt fördelaktiga (eller iaf inte till nackdel) och försöker ta reda på vilka fördelarna varit och/eller är.
Det är dock viktigt att inte falla för den sk
naturalistiska villfarelsen som innebär att man accepterar en egenskap bara för att den rent evolutionärt varit till nytta. Det är tex ett faktum att en hög testosteronhalt ökar aggressiva tendenser och att män därmed är med aggressiva än kvinnor. Men detta är långt ifrån samma sak som att det är okej att män beter sig våldsamt. Att något är naturligt behöver inte innebära att det är okej och evolution behöver inte innebär framsteg, bara förändring.
LyckaSkapad av LinneaM lör, augusti 28, 2010 20:24:33"Grandmothers and uncles, priests and rabbis, taxi drivers, bartenders, motivational speakers; they all have something to say about happiness. But they don't all say the same thing. And that's where science comes in. By using scientific methods to identify the causes of human happiness we're learning that the secret of happiness was never very secret.
We're connected to each other.
Be long to each other.
We're made for each other.
Life is a journey through time and happiness is what happens when we make that journey together."
Dan Gilbert, Harvardprofessor i psykologi i dokumentären "
This emotional life"
KognitionSkapad av LinneaM lör, augusti 28, 2010 18:06:54I en studie frågade man människor på ett gym vad de helst skulle ta med sig på en tvådygnsutflykt i skogen: mat eller vatten.
Vissa fick frågan innan de tränat, andra när de tränat klart. När frågan ställdes visade sig vara avgörande för vad de svarade. Det var 50% större sannolikhet att en försöksperson svarade "vatten" om han/hon tillfrågades efter träningspasset. Detta på grund av att man är törstig när man tränat, vilket lurar hjärnan att tro att man kommer vara det även i framtiden.
Såhär gör våra hjärnor hela tiden. När vi tänker på framtiden formas tankarna av hur vi känner oss just nu. Något att ha i åtanke när du försöker ta beslut om framtiden när du är kär eller olycklig.
ÖvrigtSkapad av LinneaM tis, juni 15, 2010 13:01:20VETENSKAPLIGT. Lycka på schemat. Det är ingen dröm, utan högst
påtaglig verklighet för en grupp studenter på Högskolan i Skövde. På det
nya treåriga utbildningsprogrammet ”psykologisk coach” står
livsglädjen, och hur man kan höja den, i fokus. Metoderna som lärs ut är
förstås evidensbaserade.
Hur reagerar du när du drabbas av en motgång eller
andra trista händelser? Tänker du att det är typiskt dig – att du alltid
snubblar på trösklar, att det negativa som inträffat är kännetecknande
för ditt liv och att den yttersta orsaken är att du är dum och hopplös –
ja då är du en pessimist.
Optimisten ser motgången som tillfällig, i övrigt är det mesta i livet
bra och orsaken förläggs utanför en själv: ”Vilken idiot till snickare
som satt in en hög tröskel just här!”
Pilleriin Sikka, som forskar om hypnos, håller en
livlig förmiddagsföreläsning om optimism, pessimism och inlärd
hjälplöshet på Högskolan i Skövde. Trettio studenter lyssnar noga, ställer frågor och kommenterar. Som tillfällig besökare ramlar jag
rakt in i det som är vardag för studenterna på det nystartade
utbildningsprogrammet Psykologisk coach.
Här studerar man vad psykologin och neurovetenskapen har att säga om vad
det är som gör oss lyckliga (och olyckliga). Sedan är det meningen att
studenterna ska kunna tillämpa kunskaperna och genom ”psykologisk
coachning” hjälpa individer och grupper att förhöja sin livskvalitet och
sitt subjektiva välbefinnande. Detta kan ske privat eller inom
organisationer och företag som ser behovet av att kunna erbjuda
coachningtjänster.
Efter Pilleriins föreläsning lunchar jag med henne och
Sakari Kallio, som är ämnesansvarig för kognitiv neurovetenskap, Monica
Bergman, som är programansvarig för Psykologisk coach, samt professor
Antti Revonsuo. Han är den som tog initiativet till det nya programmet,
som startade höstterminen 2008. Det märks att lärarteamet är medvetet om
att ett sådant program lätt kan få en flumstämpel.
De är måna om att betona att studenterna får en grundlig utbildning om
hur såväl det subjektiva medvetandet – tankar, känslor och drömmar – och
hjärnan, med dess neurala aktiviteter, fungerar. Och de praktiska
färdigheterna som lärs ut är baserade på den positiva psykologins
forskningsrön.
Framtida kunder ska alltså kunna känna sig trygga i att psykologiska
coacher använder metoder och tillvägagångssätt som är väl beprövade i
vetenskapliga tester, vilket inte alla som kallar sig coacher gör. Redan
den första kullen psykologiska coacher, som går ut nästa vår, bär
stämpeln ”evidensbaserade” – åtminstone ska de använda garanterat
evidensbaserade metoder.
– Därmed inte sagt att de nödvändigtvis är bättre på att coacha än
coacher som inte är högskoleutbildade. Förmågan att coacha är ju delvis
avhängigt personliga egenskaper, säger Antti Revonsuo.
På eftermiddagen har studenterna ”lyckointerventioner”
på schemat, alltså olika metoder som en coach kan ta till för att höja
välbefinnandet hos sina klienter.
Nere i källarvåningen i hus H (som i Happiness påpekar Antti) finns ett
fönsterlöst litet rum där en grupp får en lektion i meditationens konst.
Antti Revonsuo ger direktiven: sitt med rak rygg, fokusera på
andningen, in-ut, in-ut, släpp alla störande tankar. Snart lägrar sig
tystnaden nere i bunkern då alla sjunker in sitt eget medvetandes rymd.
Adam Damani är van vid att meditera. Efter meditationen påpekar han att
det är viktigt att hitta en lyckointervention som man trivs med och som
man klarar av att göra. Lisa Johansson Durán säger att man inte bör ta
till flera metoder på en gång, utan pröva en eller ett par i taget.
På en gräsmatta utanför hus H kastar en annan grupp
frisbee. Det är inte frågan om en gympalektion, utan syftet är att
studenterna ska komma in i och försöka förstå ”flow”.
Begreppet flow myntades av psykologiprofessorn Mihaly Csikszentmihalyi
och står för ett angenämt psykiskt tillstånd som man kan uppnå genom att
ägna sig åt en verksamhet med tillräcklig uppmärksamhet. Uppgiften får
inte vara för svår, men inte heller för lätt. Därför tyckte Antti
Revonsuo att frisbeekastande kunde vara en lämplig övning.
Studenterna börjar med att kasta en frisbee mellan två personer. Sedan
ska de öka svårighetsgraden stegvis: längre avstånd, kortare
intervaller, bilda en större grupp med fler frisbees i luften samtidigt
och så vidare – utan att någon frisbee ska landa på marken.
Var går gränsen för vad de klarar av? Vad känner de vid varje steg och
då de är i närheten av denna gräns? Flera studenter rapporterar att de
blir uppslukade av leken då de kastar på gränsen av sin förmåga. Onödigt
tänkande upphör och de mår gott.
Varför väljer man ett sådant här studieprogram?
– Jag tycker den positiva psykologin är väldigt inspirerande. Jag vill
sprida detta till fler, på ett konkret sätt, säger Johanna Berg.
– För mig var det tvärtom, säger Anton Hallin. Jag började här för att
må bättre själv.
Klara Andreasson, som är andraårselev och alltså tillhör den första
kullen av psykologiska coacher, hade redan läst till ”hälsocoach” på en
folkhögskola innan hon påbörjade sin utbildning på Högskolan i Skövde.
Hon ville gå vidare och bredda sina kunskaper.
– Jag är väldigt nöjd. Den stora skillnaden mot folkhögskolan är att här
får vi en bra vetenskaplig grund att stå på, både vad det gäller
teorier och metoder.
En annan andraårselev, Erik Nordgren, hade påbörjat ett
besläktat studieprogram på Högskolan i Skövde – Medvetandestudier –
innan han sadlade om och bytte till programmet Psykologisk coach.
– Det mer teoretiska programmet Medvetandestudier, där man studerar
medvetandefilosofi och neuropsykologi, var väldigt intressant och
spännande, men jag ville ha något som var mer praktiskt användbart. Det
här känns jättebra.
Både Klara och Erik har fått pröva på att coacha andra,
under handledning. Klara Andreasson berättar att man börjar med den
kanske självklara frågan: Vad vill du ha hjälp med?
– Coachning fungerar bara om man valt att söka sig till en coach
frivilligt, därför att man tycker att man behöver det. Och syftet är
förstås inte att man ska gå omkring och vara glad jämt, utan att man ska
få verktyg för att kunna skapa sig ett bättre liv.
Anders Haag
Källa
ÖvrigtSkapad av LinneaM mån, juni 07, 2010 14:46:11Allt som hänt och allt som kommer att hända sker i nuet. Det är den enda stund som finns. Med det sagt, är det inte konstigt att många människor har svårt att vara där? Hur kan det vara svårt att vara i det enda som finns? Hur kan vi ha utvecklats till en så stressad livsform att själva livet har blivit något vi måste gå på kurs för att lära oss att uppleva?
Nuet kopplas ofta ihop med här. Här och nu. Men nu hör inte alls hör ihop med här, för nu finns överallt samtidigt. I hela världen delar vi på samma nu. I hela universum. De ögonblick som fanns igår är borta, de ögonblick som strax ska komma finns inte än.
Allt som finns existerar i ett gemensamt och ständigt pågående nu. Och om vi inte är där, var är vi då?
Positiv PsykologiSkapad av LinneaM tor, maj 20, 2010 19:13:28Att uttrycka tacksamhet är en effektiv metod för att öka
ditt välbefinnande. Lyckoforskning visar att tacksamma människor är
mer energiska, oftare upplever positiva känslor, är mer hjälpsamma,
förlåtande och empatiska och relativt sett lyckligare än andra.
Som om inte det vore nog kommer här ytterligare 8 skäl till att
uttrycka tacksamhet.
Genom att vara tacksam för och njuta av
det som är bra i ditt liv kan du maximera nöjet, njutningen och
meningsfullheten.
När du uppmärksammar
det som är bra i ditt liv, hur du åstadkommit det och hur andra
människor hjälpt dig kan det öka ditt
självförtroende.
Tacksamhet kan vara användbart när du ska
ta dig igenom svåra saker. Även om det känns utmanande att lista
saker du är tacksam för när livet bara känns jobbigt kan det vara
det viktigaste du gör eftersom det ger dig perspektiv och kan hjälpa
dig att gå vidare.
Tacksamhet gör dig snäll. En studie
visade att människor som uttrycker tacksamhet och är medvetna om
andras hjälpsamhet är mer benägna att själva vara hjälpsamma.
Tacksamhet ger näring åt relationer och påminner dig om
hur värdefullt det är att ha vänner och en familj. Tacksamhet gör dig också positiv och positiva människor är mer
uppskattade av andra och har lättare för att få nya vänner.
När
du är tacksam fokuserar du mer på att uppskatta vad du har och
mindre på vad andra har. Tacksamhet motverkar alltså
avundsjuka.
Tacksamhet förebygger negativa känslor; det är
omöjligt att känna ilska eller bitterhet när du är tacksam.
När du uttrycker din tacksamhet över nya saker i ditt liv som du
uppskattar dröjer det längre innan du tar du dem för givna vilket
motverkar hedonisk tillvänjning.
Så passa på att skriva tre saker du är tacksam för i
kommentarfältet och sprid din tacksamhet!
